Tuberkulos är en mycket gammal sjukdom och dessutom en av få sjukdomar som är en så kallad zoonos, det vill säga att den kan spridas mellan människor och djur. Beskrivningar av sjukdomen går så långt tillbaka som till forntid och de första säkra tecknen på tuberkulos hittades i lämningarna efter en bison som dog för cirka 17 000 år sedan. Om bakterien kom från nötkreatur till människor, eller från människor till nötkreatur, är ännu okänt men man vet i dagsläget att sjukdomen smittar mellan människa och djur.
Det finns även spår av tuberkulos som man hittat i skelett från neolitisk tid och forskare har sett att vissa mumier från ca 3000 år före Kristus bär spår av tuberkulos. Senare beskrevs sjukdomen även av Hippokrates och enligt hans texter var sjukdomen den mest spridda under hans tid (ca. 450 år före Kristus) och att den nästan alltid var dödlig.
Trots att sjukdomen förmodligen alltid funnits bland människor var det först i början av 1800-talet som den faktiskt fick sitt namn. Tidigare hade den burit diverse olika namn, här i Sverige förekom den oftast under benämningen bleksot och utomlands kallade den oftast för “Konsumtion”. Själva bakterien upptäcktes 1882 av Robert Koch och han kom senare (1905) att tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sin upptäckt.
Nils Rydberg Finsen upptäckte i slutet av 1800-talet att ultraviolett ljus, alltså solljus, botade hudtuberkulos vilket i dag inte är överraskande efter
som vi nuförtiden vet att ultraviolett ljus dödar bakterier. Vid ett senare tillfälle upptäcktes att mjölk från smittade kor också spred sjukdomen och antalet smittade minskade radikalt i samband med att Pasteurs pastöriseringsprocess infördes.
Det första vaccinet mot tuberkulos lanserades 1906 och användes för första gången i Frankrike 1921. I och med det, pastörisering av mjölk och förbättringar i den allmänna folkhälsan, började antalet dödsfall i sjukdomen minska. Från att ha varit orsaken till vart fjärde dödsfall minskade den nu snabbt. Men det var först vid upptäckten av Stretomycin som sjukdomen äntligen kunde behandlas.
Amerikanska företaget Merck var de första som skapade, och tillverkade, antibiotikan Streptomycin redan 1943. Streptomycin är ett bakteriehämmande läkemedel som dödar de bakterier som orsakar bland annat tuberkulos. Det är än i dag ett av de få läkemedel som faktiskt biter på bakterien.
Den största utmaningen som mänskligheten står inför är problemet med antibiotikaresistenta bakterier och framförallt sådana som orsakar dödliga sjukdomar. Skulle all TBC bli resistent är vi tillbaka i den situation som rådde under 1800-talet. Det är därför viktigt att antibiotika inte används i onödan och bara i de syften som det är tänkt. Tänk på det nästa gång du tycker läkaren är orättvis som inte skriver ut antibiotika direkt när du har halsfluss eller kanske någon form av förkylning. Varje onödig dos för oss ett steg närmare risken för totalt resistenta bakterier.