Hepatit C och Pegintron
Hepatit C, en kronisk leversjukdom som kan botas
Om hepatit C
Hepatit är ett tillstånd med inflammation i levern som i vardagligt språkbruk kallas gulsot. Hepatit kan orsakas av olika saker, till exempel virus, alkohol och läkemedel. Det finns fem olika hepatitvirus, hepatit A, B, C, D och E. Hepatit C orsakas av ett virus som smittar via blod och som med tiden kan orsaka skrumplever och levercancer.
Hepatit C-viruset finns i sex olika varianter, så kallade genotyper. De vanligaste genotyperna i Sverige är 1, 2 och 3. De skiljer sig åt genom att vara mer eller mindre svåra att behandla. Genotyp 1 är svårast att behandla, 2 och 3 är lättare. I Sverige har drygt en tredjedel av de smittade personerna genotyp 1.
Förekomst
Förekomsten av hepatit C är i flera länder hög. Globalt räknar man med att 200 miljoner personer är smittade. I Sverige har cirka 40 000 personer fastställd diagnos hepatit C. Varje år får 2 000 – 3 000 nya personer besked om att de är smittade.
Den största gruppen med hepatit C i Sverige är personer som använt sig av orena sprutor vid intravenöst missbruk. En annan grupp där många är smittade med hepatit C, i många fall utan att veta om det, är de som fått blodtransfusioner innan 1992, då blodgivare inte testades för hepatit C.
Stort mörkertal
Många hepatit C-smittade bär på viruset utan att veta om det. Bara i Sverige bedöms 20 000 individer ovetande bära på smittan.
Smittar via blod
Hepatit C smittar nästan uteslutande via blod – mycket sällan via sexuella kontakter. Risken att insjukna i hepatit C är framförallt stor för missbrukare som delar injektionsnålar med andra missbrukare. Risken att smittas av hepatit C-virus via blodprodukter i samband med blodtransfusion upphörde 1992, då man började testa alla blodgivare för hepatit C.
Sjukdomsutveckling
Hos ungefär 15-40% av dem som blir smittade läker infektionen ut av sig själv inom det första året. Hos resterande personer blir infektionen kronisk, och försvinner inte utan behandling. Följden av en kronisk infektion i levern är att ärrbildning kan uppkomma. Hos majoriteten av personer med kronisk hepatit C infektion förblir ärrutvecklingen mild eller måttlig, men hos ungefär en tredjedel uppstår omfattande ärromvandling, så kallad skrumplever. Hos dem som utvecklat skrumplever är risken för levercancer ökad, och årligen insjuknar mellan 1 och 4% av dessa personer med levercancer. Risken vid skrumplever är också att leverns funktion försämras. Faktorer som ökar risken för ärrbildning är hög ålder vid smitta, att man är man och om man är utsatt för andra faktorer som är leverskadande, till exempel hög alkoholkonsumtion.
Symptom
De flesta som insjuknar med hepatit C har inga eller få symtom vid själva smittotillfället, och det är mindre vanligt att man insjuknar med gulfärgning av hud eller ögon. Av dem som får en kronisk infektion ger sjukdomen ofta inga eller vaga symtom förrän allvarlig leverskada har uppkommit.
Kostsamma följdsjukdomar
Utan behandling kan personer smittade med hepatit C få senkomplikationer som skrumplever, leversvikt och i vissa fall levercancer, vilka är vanliga orsaker till levertransplantation.
Under 2005 genomfördes 126 levertransplantationer i Sverige. Sjukvårdskostnaden i samband med en levertransplantation låg under 2004 i snitt på cirka 834 000 kronor. Idag är hepatit C den sjukdom som ligger bakom större delen av levertransplantationerna i Sverige.
Stort behov av stöd
Hepatit C är omgärdat av skam och skuldkänslor, enligt en undersökning genomförd av Riksföreningen Hepatit C. Bara var femte smittad berättar om sin sjukdom på jobbet. Undersökningen visar vidare att det finns en stor rädsla för att smitta andra hos de som bär på viruset.
Personer som är smittade med hepatit C är i stort behov av information och stöd i samband med diagnosen samt under behandlingen.
Diagnos och behandling
Det är viktigt att personer med hepatit C identifieras och behandlas för att undvika allvarliga komplikationer.
Diagnos
Genom ett vanligt blodprov går det att fastställa om en person är smittad med hepatit C-viruset. Läkaren ser till att den smittade remitteras vidare till infektions- eller gastroenterologisk klinik. Där kan den smittade utredas vidare och ställningstagande till behandling göras.
Behandling
Målet med att behandla personer med hepatit C-infektion är att förhindra ökad ärrbildning i levern, och därmed komplikationer i form av skrumplever och i värsta fall levercancer. Hepatit C går att bota med rätt behandling. Utläkt hepatit C-infektion definieras som att virus inte längre kan påvisas i blodet ett halvt år efter avslutad behandling.
Behandling med PegIntron
PegIntron (peginterferon alfa-2b) i kombination med Rebetol (ribavirin) är idag en av de ledande behandlingsformerna för kronisk hepatit C-infektion. Behandlingen används för att behandla samtliga hepatit C-genotyper. Interferon stärker patientens eget immunförsvar och ribavarin hämmar virusets förmåga att föröka sig. PegIntron administreras med hjälp av en smidig injektionspenna, vilket är en fördel för personer som tidigare missbrukat och inte vill hantera sprutor. Under behandlingen tar man sin injektion en gång per vecka. Rebetol tas dagligen i form av kapslar. Behandlingens längd varierar mellan 6 och 12 månader, beroende på genotyp. Möjligheten att bli botad beror på en mängd faktorer. För de mer ”lätta att behandla”-patienterna kan upp mot 90% läka ut sin hepatit C.
Få återfall
En fördel med PegIntron jämfört med annan hepatit C-behandling är att PegIntron ger färre återfall, dvs att virusinfektionen inte ”blossar upp”, efter avslutad behandling. Förklaringen till detta är att man med större säkerhet tidigt i behandlingen kan förutse behandlingsresultatet, vilket innebär att man i fler fall kan avbryta behandlingen för de patienter som har mycket liten chans att bli botade. Detta förhindrar både onödigt lidande för patienten och minskar kostnaderna för sjukvården.
Individanpassad dosering
PegIntron doseras efter vikt vilket gör att alla patienter har samma möjlighet till bot oavsett vad de väger. Dosering efter vikt betyder också att ingen patient får onödigt mycket läkemedel.
Patienter dubbelinfekterade med hepatit C och HIV
En del personer är smittade både med hepatit C och HIV. I takt med införandet av effektiv HIV-behandling har livslängden ökat hos HIV-smittade, och komplikationerna av hepatit C infektion har därmed ökat hos dessa personer. Det är därför glädjande att man även kan behandla denna patientgrupp med PegIntron.
Länkar
www.hepatit.se Schering-Ploughs informationswebb om hepatit C
www.hepatitc.nu Riksföreningen Hepatit C
www.lakemedelsverket.se/Tpl/RecommendationsPage____2530.aspx behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket
www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsens riktlinjer
Om Schering-Plough
Schering-Plough AB är ett dotterbolag till ett av de mest forskningsintensiva globala läkemedelsföretagen, amerikanska Schering-Plough Corporation. Företagets forskning och utveckling är inriktat på såväl receptbelagda som receptfria läkemedel samt veterinärmedicin.
I november 2007 togs ett viktigt steg i företagets utveckling då Schering-Plough gick samman med Organon BioSciences. Företagets vision är ”to earn trust, every day” från patienter, läkare, sjukvården och andra intressenter med hjälp av 50 000 anställda runt om i världen.
I Sverige är Schering-Plough sedan samgåendet med Organon ett av de större läkemedelsföretagen. De terapiområden företaget huvudsakligen är verksamt inom är reumatiska sjukdomar, kvinnohälsa, inflammatoriska tarmsjukdomar, centrala nervsystemet, astma/allergi, infektion, cancer, hjärta/kärl och hudsjukdomar. Flera av nyckelprodukterna är marknadsledande.
