Fakta om reumatism och Simponi

Reumatoid artrit

Reumatoid artrit (RA), även kallad ledgångsreumatism, drabbar olika leder i kroppen. Det är en kronisk sjukdom som orsakar smärta och ofta leder till funktionshinder och försämrad livskvalitet. Utan aktiv behandling leder sjukdomen i många fall till att patienter efter insjuknande inte längre kan arbeta eller klara sig själva och risken för en för tidig död är också större.

Orsaken till reumatism är inte känd men genetiska faktorer spelar in och sjukdomen är ärftlig. Sjukdomen kan bryta ut i samband med graviditet och infektion men personer med anlag för ledgångsreumatism kan också klara sig livet ut utan att få sjukdomen.

I Sverige är cirka 75 000 svenskar drabbade och ungefär 2 000 personer insjuknar varje år. Enligt WHO beräknas utbredningen av ledgångsreumatism öka i Europa de närmaste årtiondena i takt med att befolkningen blir äldre.

Symtomen vid ledgångsreumatism är inflammation av lederna, svullnader, svårigheter att röra sig och smärta. Mest drabbade är lederna i händerna och fötterna. Många patienter insjuknar akut på ett par dagar eller veckor medan andra upplever ett smygande insjuknande under en längre tid.

Ledgångsreumatism är ungefär dubbelt så vanlig bland kvinnor som män och debuterar vanligtvis relativt sent i livet, vid 50 års ålder.

Målsättningen vid behandling är att dämpa inflammationen och att hejda den nedbrytande sjukdomsprocessen. Studier har visat att ju tidigare behandlingen sätts in desto bättre långtidsresultat av sjukdomen samtidigt som det minskar risken för följdsjukdomar.
Idag väljer man därför redan tidigt de läkemedel som behövs med tanke på sjukdomens intensitet och konsekvenser. Behandlingsalternativen är läkemedel, kirurgi och sjukgymnastik. Medicinering med steroider (kortison) och NSAID, till exempel ibuprofen, kan tillfälligtvis lindra smärta, svullnader och ledstelhet. DMARD,(Disease Modifying Anti Rheumatic Drug) till exempel metotrexat, ges för att kontrollera symtom och den strukturella skadan av lederna.

En modern typ av behandling är så kallade TNF-hämmare. Förhöjda mängder av proteinet TNF har påvisats i lederna hos patienter med ledgångsreumatism. Behandling med TNF-hämmare som till exempel Simponi (golimumab), bromsar de inflammatoriska cellerna i leden och gör att inflammationen läker ut och patienten kan bli symtomfri. För vissa patienter innebär skillnaden mellan att sitta i rullstol och att kunna gå själv.

Psoriasisartrit

Psoriasisartrit är en inflammation i en eller flera leder hos en person med hudsjukdomen psoriasis. Mellan 10 och 45 procent av alla patienter med psoriasis har ledbesvär. Det är vanligast att man får psoriasis först och därefter psoriasisartrit. Det finns inget samband mellan svårighetsgraden av ledbesvären och graden av psoriasis.

Psoriasisartrit kan debutera när som helst men det vanligaste är att symtomen yttrar sig i vuxen ålder, mellan 30-50 år. Sjukdomen drabbar lika många kvinnor som män.

Bechterews sjukdom

Bechterews sjukdom kallas även pelvospondylit eller ankyloserande spondylit. Det är en smärtsam och progressiv reumatisk sjukdom som drabbar lederna i ryggen. Många patienter har svår led- och ryggvärk, minskad rörlighet och deformitet. Sjukdomen kommer ofta i skov och i perioder kan vissa patienter vara helt symptomfria. Studier har visat att patienter med Bechterews har mer sjukfrånvaro och arbetsskador än den övriga befolkningen.

Sjukdomen är tre gånger så vanlig bland män som kvinnor och debuterar vanligen i ungdomen eller yngre medelåldern. Sjukdomen är till viss del ärftlig och cirka 0.4 procent av Sveriges befolkning har sjukdomen.

Symtomen utvecklas ofta under en längre tid med gradvis ökande ryggsmärtor och stelhet. Det är mycket viktigt att den som är drabbad av Bechterews sjukdom tränar kroppen och ryggen aktivt för att stärka hållningen samt andningsövningar för att förbättra lungkapaciteten.

För många patienter tar det upp till tio år att ställa diagnos eftersom symtomen ofta förväxlas med vanlig ryggont.

Tillsammans med träningen behandlas oftast patienter med Bechterews sjukdom med anti-inflammatoriska läkemedel för att motverka stelheten och smärtan. TNF-hämmare som t ex Simponi används också för att bromsa inflammationen.

Finns kostnadseffektiv behandling

Reumatiska sjukdomar kostar samhället 36 miljarder kronor varje år. 14 procent används till vård, läkemedel och rehabilitering medan 86 procent är indirekta kostnader för att människor är sjukskrivna eller förtidspensionerade och inte kan arbeta. Ett flertal studier har visat att TNF-hämmare är en kostnadseffektiv behandlingsstrategi och en effektiv användning av samhällets resurser.

Simponi - en ny subkutan TNF-hämmare

Simponi är ett nytt biologiskt läkemedel som har god effekt på tre allvarliga inflammationssjukdomar som ledgångsreumatism, psoriasisartrit eller Bechterews sjukdom.

Simponi binder och neutraliserar ett protein i kroppen som kallas TNF. Detta bidrar till att snabbt dämpa den inflammatoriska reaktionen, att nedbrytningen av lederna bromsas och att funktionsförmågan förbättras.

Studier visar att behandling med Simponi ger en förbättring hos många patienter med svår aktiv sjukdom trots tidigare behandlingsförsök med andra TNF-hämmare.

Simponi är den första subkutana behandlingen som ges en gång i månaden vilket innebär stora fördelar för patienten. Simponi ger upphov till få problem med hudreaktioner på insticksstället samtidigt som den förfyllda injektionspennan, Smart Ject är unikt anpassad för reumatiker. Reumatikerförbundet har testat och godkänt SmartJect som lätthanterad för personer med nedsatt handfunktion.

Studier visar också att inflammationen minskar avsevärt samtidigt som den fysiska förmågan förbättras. Patienterna blir också mindre trötta samtidigt som de upplever att livskvaliteten totalt ökar.